Kroppen är intelligent. Den skulle aldrig göra något om det inte var för hela kroppens bästa!
När kroppen mår som bäst så är den i balans. Det kanske låter klyschigt, men det innebär ganska många bra saker som vi ska kika på.
För det första så kan kroppen stå och gå utan nämnvärd ansträngning. Vid stående så finns ingen motkraft som kroppen måste jobba mot. Jo, visst du har ju gravitationen, tack och lov! Och kroppen är så smart konstruerad med alla leder att när musklerna får vara avslappnade, bindväven får ha sin optimala tonus och ”vila” i sin anspänning, då bidrar varje led med sin lilla vätskeansamling och bär sin del av hela kroppen. Näst intill kravlöst. Se mer om det här på Bindvävsklinikens sida om Gravitationsbalans och Bindvävsträning om hur du kan nå dit. (om inte publicerad så är den på gång, jag hamnade här istället).
Ingen gravitation – inget fotvalv
Vad gäller gravitationen, som vi ser som en belastning, så är det ju egentligen den enda kraften som finns på jorden som gör det möjligt för kroppen att ens utvecklas.
Ingen gravitation – inget fotvalv
Utan ansträngning, ingen utveckling. Om något konstant drar dig neråt så jobbar du uppåt. Vad kommer det sig tillexempel att vi har fotvalv? En fullständigt ointressant fråga… eller?
Fotvalvets funktion
Som barn så föds du med två fötter, men fotvalven har inte utvecklats. Däremot, när du börjar resa dig och gå och ge fötterna en tyngd så börjar anspänningen att dras samman och dina fötter skapar ett valv som jag brukar likna vid romerska bågars konstruktion vid byggnation av gamla kyrkor, broar och fort. Alltså, det är därför som fotvalvet bildades, för att det fanns ett behov.
Och om du tittar på brobilden så är den starkast högst upp, ovanpå bron, liksom din hålfot. Okej, vi kan gå vidare med en annan fråga;
Varför har mitt fotvalv sjunkit ihop?
Många parameterar att ta hänsyn till om det är genetiskt, eller om du som liten inte behövde gå så mycket och bygga upp ett behov, eller om kroppen fått en snedställning i höft eller knän så att gravitationen inte kunnat användas på rätt sätt. Det vill säga rakt uppifrån.
Varför ta bort ett behov?
En annan orsak till varför vi inte har utvecklade fotvalv kan vara dagens sätt att gå; vi börjar med att titta på anslaget. I varje steg, det vill säga i varje anslag till marken när vi sätter ned foten, så är det hälarna som kommer först. Då tar vi dels bort sviktmöjligheten, och dessutom så kan vi inte längre använda gravitationen som motkraft rakt neråt för att bygga uppåt. Som sagt, ingen gravitation – inget fotvalv. Motkraften går istället uppåt/bakåt, när vi egentligen är på väg framåt. Ni hör hur fel det blir va? Den här snedbelastningen i varje steg blir dessutom en skapare av spänning någon annanstans i kroppen som bidrar till att vi får en ohälsosam hållning i hela kroppen och hela gravitationsbalansen är satt ur spel.
Hoppas att det förklarar varför vi behöver en gravitationsbalans i vårt steg.
En annan reflektion är att om du på grund av hälsporre eller liknande har blivit rekommenderad att skaffa hålfotsinlägg så mår du mycket bättre. Kortsiktigt, javisst, men du har dessvärre tagit bort en möjlighet för kroppen att bygga upp en sund spänning i foten på lång sikt. Den spänningen behövs för att steget ska få en svikt och på ett finurligt och enkelt sätt med hjälp av den romerska valvbyggnationen kunna lyfta upp resten av kroppen. Det var en liten teaser om andra saker vi behöver bli medvetna om.
Fler tankar kommer snart. Ha en fin dag.
Magdalena